Autism-utredning

Autism är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hur en person tolkar omvärlden, relaterar till andra människor och hanterar intryck, förändringar och intressen. Det är en medfödd ärftlig variation i hjärnans sätt att fungera, och svårigheterna finns i olika grad – från lindriga till mer omfattande. Autism är alltså ingen sjukdom, utan blir en nedsättning när sättet att vara skapar problem i den omgivning man befinner sig i. För mer fördjupad information om vad Autism är så kan du klicka här.

Diagnosen som används idag i Sverige är Autism, men det finns tre olika nivåer av stödbehov som anges i diagnosen: 

• Nivå 1: Behov av stöd (motsvarande det som tidigare ofta kallades Aspergers syndrom) 

• Nivå 2: Behov av omfattande stöd 

• Nivå 3: Behov av mycket omfattande stöd 

Många som får diagnos i vuxen ålder eller i t.ex. tonåren har nivå 1 – ofta utåt sett relativt högfungerande personer men som ändå kämpar mycket och har stora problem. Vid nivå 2 och 3 brukar det ofta fångas upp redan i tidig ålder.  

Fyra centrala områden vid autism: 

1. Svårigheter i socialt samspel 

Många med autism har svårt att intuitivt förstå sociala koder, kroppsspråk, ironi eller hur man ska agera i grupp. Det kan vara svårt att veta när man ska prata, hur länge man ska prata, och vad som passar att säga. En del har också ett mer formellt sätt att prata eller en ovanlig ton. En del personer med autism lär sig med tiden att maskera detta relativt väl, men blir ofta väldigt utmattade av allt maskerande.  

Bland barn kan detta märkas som svårigheter att leka i grupp, förstå oskrivna regler eller att bli missförstådd av andra barn. Personer med autism har ofta svårare att både utveckla och bibehålla relationer. Jobb med för mycket sociala interaktioner riskerar att leda till utmattning.  

2. Sensorisk känslighet 

Personer med autism är ofta extra känsliga för sinnesintryck: ljud, ljus, dofter, smaker eller beröring. Särskilt som barn är personer med Autism väldigt restriktiva med vad de äter och kan t.ex. ha svårt att ha på sig vissa kläder, eller befinna sig på offentliga platser med mycket ljud och saker som händer.  

3. Behov av förutsägbarhet och rutiner 

Många med autism trivs bäst när saker är på ett visst sätt. Förändringar i vardagen kan skapa mycket stress – till exempel om man får ny lärare, ett möte blir flyttat, någon kommer för sent eller en rutin bryts. Överraskningar är nästan alltid obehagliga. Barn med autism kan reagera med starka utbrott eller ångest när något blir annorlunda, även om det verkar som en liten grej för andra. För vuxna leder det ofta snarare till stress och obehag, även om det kan leda till många onödiga konflikter med vänner eller partner som inte förstår.  

4. Begränsade eller intensiva intressen 

Det är vanligt med starka specialintressen vid Autism. Det kan vara, tåg, kartor, historia, språk, en artist eller system som scheman, listor eller kalendrar. 

Ibland missas specialintresset hos pojkar då det tar sig uttryck i tv-spel eller datorspel, som anses relativt normalt. Hos flickor är djur ett särskilt vanligt intresse, vilket ibland gör att det enkelt kan missas– eftersom även det ses som ett “normalt” intresse.  

Hur ställs en Autism-diagnos? 

För att kunna få diagnosen Autism behöver fyra grundläggande kriterier vara uppfyllda, oavsett om det gäller barn eller vuxna: 

1. Symtomen ska ha funnits sedan barndomen 

För att det ska kunna röra sig om Autism så ska det finnas tecken på Autism redan från barndomen, där man sätter gränsen före 12-års ålder. Symtomen behöver inte ha lett till stora problem under denna ålder, men det ska gå att se att de fanns där redan då. Skulle symtomen ha börjat synas först i vuxen ålder så rör det sig sannolikt inte om Autism utan något annat.  

2. Symtomen ska synas idag  

Autism är en livslång funktionsnedsättning, men uttrycken förändras med åren. För barn kan det synas i skola, bland vänner och hemma. Som vuxen kan det synas i studier, arbete, vänskaps-relationer och i hem-miljön. Det är viktigt att symtomen märks av i flera områden. Skulle man exempelvis bara uppvisa symtomen i skolan så rör det sig sannolikt inte om Autism. Däremot kan detta ibland leda till Autism missas, då barnet fungerar utåt sett i skolan väl, men håller ihop under dagen för att sedan bryta ihop när det kommer hem.   

3. Svårigheterna ska leda till en funktionsnedsättning 

Diagnos ställs bara om symtomen ger en funktionsnedsättning – och vad som är en funktionsnedsättning är ganska svårt att definiera. Symtomen behöver alltså leda till någon form av problem för personen. Funktionsnedsättningar som barn kan exempelvis vara svårigheter att vara i skolan, mycket konflikter med föräldrar, onormalt starka känsloutbrott, mycket ångest, social isolering och mobbning. För vuxna handlar det ofta om stress, ångest, självmordstankar, problem med relationer eller att man har svårt att klara studier eller arbete utan att bli orimligt slutkörd och utmattad. 

4. Problemen ska inte förklaras bättre av något annat  

Ibland kan man ha många utmaningar som påminner om Autism, men som egentligen beror mer på annan problematik. Exempelvis kan personer med social ångest ha många problem som ser ut som Autism men inte är det. Även trauma, personlighetssyndrom och ADHD delar en del symtom, vilket gör att det kan verka som att man har Autism utan att man har det.  

Varför väljer många att göra en Autism-utredning? 

Att få en Autism-diagnos kan innebära en viktig vändpunkt i livet – både för barn och vuxna. Många har länge kämpat med att förstå varför livet känns annorlunda, varför man blir utmattad av saker som verkar enkla för andra, eller varför man inte riktigt passar in. En utredning ger inte bara ett svar på svårigheterna – utan också verktyg för att hantera dem bättre. 

Här är några vanliga skäl till att personer väljer att göra en Autism-utredning: 

Förstå sig själv eller sitt barn bättre 

En Autism-diagnos ger ofta en djupare förståelse för varför man tänker, känner eller reagerar som man gör. Många beskriver det som att “bitarna faller på plats” – man förstår varför vissa miljöer varit utmanande, varför socialt samspel tröttar ut en eller varför man behöver tydliga rutiner. 

Få rätt stöd i vardagen 

I många fall krävs en formell diagnos för att få tillgång till habilitering, stödperson, kontakt med LSS, eller att skolan ska sätta in särskilda resurser.  

Även vid mindre omfattande stödbehov så kan en diagnos ge tillgång till viktiga insatser – i skolan, på jobbet eller i hemmiljön. Det kan handla om särskilt stöd, anpassningar, hjälpmedel eller tillgång till psykologisk behandling.  

Många som inte fått rätt stöd tidigare får det först efter att en diagnos har ställts. Med rätt anpassningar blir det ofta mycket lättare att leva med Autism.   

Minska självkritik och öka självacceptans 

Många vuxna som får en Autism-diagnos vittnar om en livslång känsla av att vara “fel” eller “för mycket”. Att få en diagnos kan minska skammen och öka acceptansen – både från en själv och från omgivningen. Det blir lättare att sätta gränser, förklara behov och ta hand om sin energi. 

Utesluta eller identifiera andra diagnoser 

Autism förekommer ofta tillsammans med andra tillstånd, som ADHD, ångest, depression eller trauma. En utredning kan hjälpa till att se hela bilden och hitta rätt insats, och ge svar på om det finns andra diagnoser utöver Autism. Hos Nova Psykiatri gör vi alltid en utredning med en bred ansats– för att inte missa något. Skulle problemen bero på något annat så kommer vi att ta reda på det.