Autism

Autism är ett neuropsykiatriskt tillstånd som vanligtvis blir märkbart under de första åren av ett barns liv. Autism kännetecknas vanligtvis av utmaningar i social interaktion, verbal och icke-verbal kommunikation och begränsade eller repetitiva beteendemönster/intressen. Det är viktigt att komma ihåg att symtom och grad av funktionsnedsättning varierar från person till person.

Vanliga symtom på Autism

En autismdiagnos kan endast ställas av ett team av en legitimerad psykolog och specialistutbildad läkare, en psykiatriker, men det finns vissa tecken och symtom som individer kan observera själva:

  • Föräldrar kan observera att deras barn inte uppnår viktiga utvecklingsmilstolpar, såsom babbel/prat, pekande eller socialt svarsleende. Andra tecken som kan vara viktiga att uppmärksamma är ängslighet och ångest, särskilt när saker förändras eller inför nya situationer.

  • Det är inte ovanligt att man uppmärksammar att det finns en stark preferens för rutiner, behov av att upprepa vissa beteenden, stereotypa fraser (ord, repliker från film/tv), kroppsrörelser, eller specifika intressen som domineras av hög grad av detaljfokus. Detta brukar ofta följa med upp i vuxen ålder. Detta kan uppfattas som hyperfokus/fixeringar som även kan synas vid misstanke om ADHD.

  • Individer med misstänkt autism kan ha svårigheter med att skapa och upprätthålla vänskapsrelationer, att förstå komplexa sociala interaktioner eller känna igen och svara på sociala signaler. De flesta individer lär sig med åldern hur sociala relationer “ska” se ut, och har således en förmåga att lära sig att kommunicera både verbalt och icke-verbalt. Detta är vanligare hos flickor/kvinnor. Likväl kvarstår svårigheter och en del individer har bestående svårigheter med kommunikation även i vuxen ålder. Det är inte ovanligt med missförstånd.

  • Överkänslighet eller underkänslighet för sensoriska stimuli som ljud, ljus eller beröring är vanligt förekommande.

Kan Autism misstänkas på andra sätt?

Att upptäcka Autism kan vara en utmaning särskilt eftersom symtomen och tecknen kan skilja sig åt avsevärt mellan individer och kan vara mindre uppenbara i vissa fall. Förutom de mer allmänt kända symtomen på autism, finns det andra tecken och beteenden som kan vara indikationer på tillståndet. Det är också viktigt att förstå att uttrycket av autism kan skilja sig mellan kvinnor och män, vilket kan påverka hur snabbt och hur ofta diagnoser ställs.

Närliggande symtom kan vara:

Reaktioner på sensoriska upplevelser

Detta kan inkludera överkänslighet eller underkänslighet för ljud, ljus, beröring eller smaker. Till exempel kan någon bli extremt störd av ljudet av en hårtork eller föredra kläder med en viss textur.

Intensiva och specifika intressen

Personer med autism kan utveckla djupa, ibland mycket fokuserade intressen i specifika ämnesområden eller aktiviteter. Dessa intressen kan stundtals handla om identitet och att bli helt uppslukad av att “vara” på ett visst sätt; Klä sig, prata som- och uppföra sig i enlighet med dessa föreställningar. Observera att detta ej ska förväxlas med ett helt vanligt identitetssökande som förekommer hos alla individer.

Upprepande rörelser eller beteenden

Detta kan innebära att upprepa vissa ord eller fraser, rotera föremål, rada upp saker i en viss ordning eller vifta med händerna/fingrarna. Det kan även förekomma att man “poserar” i till synes märkliga kroppspositioner.

Svårigheter med förändringar

En person med autism kan bli mycket upprörd vid avbrott i sina vanliga rutiner eller vid oväntade förändringar i deras omgivning. Många känner igen sig i att man även kan ha svårt att själv lägga märke till att det är just ovisshet och förändringar i rutiner och hur saker brukar ske som väcker frustration, ilska, ledsenhet och oro. Många individer, inte sällan även vuxna, kan ge uttryck för vilsenhet och rädsla när viktiga rutiner och relationer förändras vilket de själva kan ha svårt att sätta ord på och uppmärksamma.

Utmaningar med ögonkontakt och kroppsspråk

Individer med autism kan ha svårt att initiera och bibehålla ögonkontakt eller att tolka- och använda icke-verbal kommunikation (gester) i sociala sammanhang. Många individer kan beskriva att de känner sig annorlunda, att har svårt att dels se på andra vad/hur de känner, dels även att det är svårt att bli förstådd och att andra i ens omgivning har svårt att tolka deras kroppsspråk. Detta leder ofta till missförstånd och att känslan av att känna sig annorlunda och utanför växer fram. Många barn lär sig tidigt på grund av detta att det är lättare att umgås med sina vänner exempelvis via datorspelande.

Skillnader i uttryck av Autism mellan kvinnor och män:

Social interaktion

Kvinnor med Autism är i jämförelse mer skickliga i sociala interaktioner jämfört med män och kan vara bättre på att imitera sociala beteenden vilket ibland kan maskera symtom. Detta är en vetenskapligt bekräftad företeelse som kallas “Camouflaging”. Därtill kan kvinnor ha just det sociala samspelet som ett specialintresse vilket gör att dessa kvinnor lär sig allt om hur man “ska” uppföra sig, nästan som ett skådespel.

Diagnostiskt förbiseende

På grund av skillnader i sociala förväntningar och uttryck av symtom är kvinnor och flickor med autism ofta underdiagnostiserade eller får en diagnos senare i livet jämfört med män och pojkar. De senaste åren har fler och fler kvinnor beskrivit sina svårigheter och hur de livet igenom uppmärksammat att de är annorlunda men utan att psykiatrin och vården gjort detsamma. Detta har väldigt ofta bidragit till ett omfattande lidande.

Intressen

Medan män med autism ofta har mycket fokuserade och nischade intressen, kan kvinnors intressen vara bredare eller mer i linje med de som är typiska för deras åldersgrupp, vilket gör dem mindre märkbara.

Emotionell respons

Kvinnor med autism kan visa större känslomässig reaktivitet och svårigheter med känslomässig reglering eller vara mer benägna att uppvisa internaliserade beteenden vilket kan misstolkas som ångest, personlighetssyndrom, impulsivitet eller depression

Om man misstänker att man själv eller någon annan kan ha autism är det viktigt att söka professionell rådgivning. Att förstå och identifiera autism tidigt kan vara avgörande för att få tillgång till stöd och resurser som kan förbättra livskvaliteten och funktionsförmågan. Nova Psykiatri erbjuder alltid kostnadsfri konsultation med garanterad tid inom 72 timmar. Tryck på knappen “Boka gratis rådgivning” i toppen av sidan för att boka tid.

Boka gratis bedömningssamtal

Boka ett gratis bedömningssamtal med en legitimerad psykolog för att se om en utredning kan vara aktuell för dig eller ditt barn. Tid inom 72h. Samtal via video, chatt eller telefon. Välj en tid som passar dig i kalendern.

Orsaker till Autism

Orsakerna till Autism är inte helt klarlagda men forskningen pekar på en kombination av genetiska och miljömässiga faktorer. Det är viktigt att betona att det inte finns en enda känd orsak till autism; snarare verkar det vara ett resultat av flera samverkande faktorer:

    • Forskning har visat att genetik spelar en betydande roll i utvecklingen av autism. Det är inte ovanligt att flera familjemedlemmar har autism, drag av autism eller relaterade tillstånd.

    • Specifika genmutationer har associerats med autism, men många fall kan inte kopplas till en enskild genetisk förändring, vilket tyder på att flera genetiska faktorer ofta är inblandade.

    • Studier har visat att det finns strukturella och funktionella skillnader i hjärnan hos personer med autism jämfört med de utan tillståndet. Dessa skillnader kan påverka hur hjärnan bearbetar information.

    • En miljö som är anpassad till barnets specifika behov kan bidra till att minska stress och överstimulering. Detta kan inkludera både fysiska anpassningar (som att minska sensoriska distraktioner) och strukturerade rutiner.

    • En förstående och stödjande miljö, både i hemmet och i skolan, där barnets styrkor uppmuntras och svårigheter hanteras på ett positivt sätt, kan främja utveckling och självkänsla.

    • Tidig och anpassad intervention kan ha en avgörande betydelse för barn med autism. Insatser som beteendeterapi, talterapi och arbetsterapi kan hjälpa barnet att utveckla färdigheter och minska svårigheter relaterade till kommunikation, social interaktion och dagliga aktiviteter.

    • Möjligheter till social interaktion med jämnåriga, under stödjande och anpassade förhållanden, kan hjälpa barn med autism att utveckla sociala färdigheter och förståelse.

    • Inkludering i gruppaktiviteter och gemenskap kan främja social utveckling och minska känslor av isolering.

    • Skolor och utbildningsmiljöer som är anpassade för att möta behoven hos barn med autism med lämpliga pedagogiska strategier och stöd, kan göra en stor skillnad i barnets lärande och utveckling.

    • Lärare och skolpersonal som har utbildning och förståelse för autism kan effektivt stödja barnets inlärning och anpassning i skolan.

    • En familj som förstår autism och hur den påverkar barnet kan bättre tillgodose barnets behov och skapa en miljö som främjar utveckling och välbefinnande.

    • Familjestöd och resurser för föräldrar, såsom utbildning om autism och coping-strategier är också viktigt.

Miljön spelar alltså en viktig roll i hur autism uttrycks och hanteras. Det är dock viktigt att komma ihåg att varje individ med autism är unikt, och vad som fungerar bra för en individ kanske inte fungerar lika bra för någon annan. Att finna rätt balans och de mest effektiva stöden är en individuell process som ofta kräver samarbete mellan familjen, vårdgivare och utbildare. Autism är ett mycket individuellt och komplex tillstånd, och orsakerna kan variera från person till person. Forskningen pågår för att bättre förstå detta.

Vad kan man göra själv?

Att anpassa miljön för individer med autism, oavsett ålder, handlar om att skapa en förstående, stödjande och förutsägbar miljö som minimerar stress och överstimulering samtidigt som den främjar självständighet och välbefinnande. Här är några viktiga sätt att göra detta:

    • Många personer med autism gynnas av förutsägbara scheman och rutiner. En tydlig struktur i dagliga aktiviteter kan hjälpa till att minska ångest och göra världen mer begriplig. Kom ihåg att individer med Autism är i behov av förberedelse inför eventuella förändringar. Många individer blir stressade och ångestfyllda när det inte blir som man tänkt sig och/eller om förändring sker utan förvarning.

    • Visuella scheman och kalendrar kan vara till stor hjälp för att visa dagens aktiviteter och struktur.

    • Minska sensorisk överbelastning genom att kontrollera ljud, ljus och andra sensoriska stimuli. Detta kan innebära att använda dämpad belysning, undvika höga ljud, eller skapa lugna platser där individen kan dra sig tillbaka vid behov.

    • Sensoriska hjälpmedel som bänkskärmar, hörselskydd, eller taktila leksaker kan hjälpa vissa individer hantera och styra sina intryck.

    • Uppmuntra och integrera individens specifika intressen i dagliga aktiviteter och lärande. Det kan öka engagemanget och fungera som en motivation för att lära nya färdigheter.

    • Använd tydlig och direkt kommunikation. Var konkret och undvik metaforer eller idiomatiska uttryck som kan vara förvirrande.

    • För vuxna, respektera deras behov av kommunikation på sina egna villkor och med sina egna metoder, vilket kan innefatta skriftlig eller icke-verbal kommunikation. Vissa individer behöver tid att tänka igenom sina svar och kan även ha svårt att svara på “rätt sätt”. Visa öppenhet och acceptans för att man kan kommunicera på olika sätt, stundtals utan ord.

    • I skolor kan det vara hjälpsamt att använda pedagogiska strategier anpassade för barn med autism, såsom visuellt stöd, tillgång till specialpedagog och en-till-en-instruktion vid behov.

    • På arbetsplatser, överväg att anpassa arbetsplatsen för att minska distraktioner, ge tydliga instruktioner och skapa en lämplig flexibilitet i arbetsuppgifter och deadlines. Kom ihåg att alla är olika och att det är viktigt att involvera individen i samtliga anpassningar.

    • Grupper eller aktiviteter för sociala färdigheter kan vara särskilt fördelaktiga för att lära sig och öva social interaktion.

    • För vuxna, stöd i att utveckla och underhålla relationer, inklusive arbetsrelationer och vänskap. Många individer kämpar med att förstå och göra sig förstådda. Att få hjälp med att öva sig på att kommunicera sina behov, styrkor och svårigheter är viktigt för att hjälpa såväl individen som omgivningen att förstå vad som fungerar och inte.

    • Det är viktigt att uppmuntra och stödja självständighet i olika åldrar, från att välja egna kläder till att ta ansvar för vissa hushållssysslor eller arbetsuppgifter. Många med Autism känner igen sig i att det inte är svårt att genomföra samma uppgifter som neurotypiska individer i sig, men att det är svårt att veta i vilken ordning, på vilket sätt, hur länge, med vem och vad man ska göra sen. Denna ovisshet skapar stress och oro vilket i sin tur gör det otroligt svårt för individer med Autism att genomöra vissa saker på samma sätt som neurotypiker.

    • Det är viktigt att informera om och erbjuda utbildning och resurser för familjemedlemmar och andra anhöriga om hur det är att leva med och stödja en person med autism.

    • För individen med Autism kan vårdrelaterade tjänster som exempelvis beteendeterapi och arbetsterapi kan vara avgörande för att utveckla och bevara de färdigheter som krävs för att samspel med omgivningen ska fungera.

Genom att anpassa miljön på dessa sätt kan individer med autism få bättre möjligheter att trivas och må bra. Det är dock viktigt att komma ihåg att varje person med autism är unik, och anpassningarna bör baseras på individens specifika behov och preferenser.

Fiktiva exempel på hur Autism kan te sig

Vi träffar “Josefin”, 31 år gammal. Josefin beskriver flertalet svårigheter med förändringskänslighet, sensorisk överstimulering och social interaktion.

Jag vaknar till ljudet av mitt speciellt valda mjuka alarm. Det är viktigt att jag börjar min morgon lugnt eftersom jag lätt blir överväldigad av för mycket stimulans. Jag har en bestämd morgonrutin som jag följer noggrant – det hjälper mig att känna mig trygg och förberedd för dagen. Efter att ha klätt mig i mina bekväma kläder som jag valt noggrant för hur de känns mot huden gör jag mig en frukost som består av samma mat som jag äter varje morgon. Förändringar i rutiner gör mig stressad!

På väg till jobbet har jag alltid ett par brusreducerande hörlurar på mig för att dämpa ljuden från trafiken. Men det måste vara rätt sorts hörlurar; Vissa av dem skaver. Andra jag pratar med verkar inte förstå vad jag menar med det. På mitt arbete har jag anpassat min arbetsmiljö för att minimera sensorisk överbelastning – dämpad belysning, en bänkskärm för att minska distraktioner, och en liten personlig fläkt för att skapa en behaglig temperatur.

  • Mitt arbete kräver detaljfokus, vilket är en av mina styrkor. Jag blir dock lätt upptagen i mitt arbete och kan glömma att ta raster, så jag har ställt in påminnelser på min telefon. Social interaktion på arbetsplatsen är utmanande. Jag har lärt mig några grundläggande småprat-fraser, men djupare sociala utbyten är ofta utmanande för mig. Jag hinner liksom inte med; Jag missförstår och det har hänt flera gånger att jag bara lämnat ett samtal för att jag känner mig förvirrad och vilse. Jag föredrar att kommunicera via e-post där jag kan tänka igenom mina svar.

    Lunchen (om jag kommer ihåg den) äter jag ofta ensam. Jag väljer en plats borta från den bullriga lunchrummet, inte sällan vid skrivbordet. Efter arbetsdagen är jag vanligtvis mycket trött. Social och sensorisk bearbetning tar mycket av min energi även om jag gjort allt i min makt för att minimera den.

    Hemma igen följer jag en tydlig avkopplingsrutin för att hjälpa till att varva ned från dagen. Detta kan inkludera att lyssna på lugn musik eller en kort promenad. Jag har en speciell hobby som jag ägnar mig åt – den ger mig en känsla av trygghet och tillfredsställelse. Middagen är enkel och följer ofta ett upprepande mönster, då jag föredrar bekanta smaker och konsistenser.

    Att hantera hushållssysslor kan vara utmanande. Jag har skapat en detaljerad lista och schema för att se till att allt blir gjort. Jag försöker undvika att göra flera saker samtidigt eftersom det kan göra mig stressad. Jag minns hur det var att växa upp där mamma och pappa kunde säga åt mig att “städa rummet”, men jag tyckte att det var så svårt att börja för jag behövde väldigt tydliga instruktioner. Jag förstod inte det då utan blir bara väldigt ledsen när mina föräldrar tröttnade och lät irriterade på rösten. De sade att de verkligen inte var sura men jag har alltid haft svårt att höra skillnad på andra människors tonfall.

    På kvällen försöker jag undvika elektroniska enheter för att förbereda mig för natten. Jag läser ofta eller lyssnar på en ljudbok vilket hjälper mig att varva ner. Sömn är väldigt viktigt för mig, och jag har en fast rutin kring sänggåendet som jag följer strikt.

    Att leva med Autism innebär ständiga anpassningar till en värld som inte alltid är utformad med mina behov i åtanke. Jag har lärt mig att identifiera och värdera mina styrkor och att skapa strategier för att hantera mina utmaningar. Varje dag är en balansakt, men med rätt stöd och förståelse kan jag navigera genom den med min egen unika uppsättning färdigheter och perspektiv.

Vi träffar även “Linus”, 16 år gammal. Linus upplever en stor osäkerhet kopplad till skolan, rädslan för att aldrig passa in och tryggheten han finner i sitt datorspel.

Morgonen börjar alltid med samma dilemma - att kliva upp och konfrontera ännu en skoldag, eller stanna i tryggheten i mitt rum. Redan när jag öppnar ögonen känner jag en viss känsla av ångest inför dagen. Skolan känns som en oändlig ström av utmaningar och missförstånd. Jag är orolig för de oförutsägbara sociala interaktionerna som väntar i skolan.

I mitt rum, där varje sak har sin specifika plats, känner jag mig trygg. Jag klär mig i samma typ av kläder jag alltid bär – de stora, löst sittande luvtröjorna och mjukisbyxorna som inte skaver eller kliar. Som liten hade jag jättesvårt för kalsonger och andra klädesplagg som satt åt. Det är därför jag har gått i samma hoodie i flera år; Jag är så van vid hur den sitter.

Frukosten är alltid densamma, mest för att jag aldrig känner mig sugen på något annat, men jag har svårt för konsistenser också. Jag äter långsamt, tuggar varje tugga ett visst antal gånger. Mamma försöker småprata men jag har svårt att följa med i konversationen. Jag missar ofta nyanserna i vanliga samtal vilket gör att jag känner mig utanför och förvirrad. Jag kan inte minnas hur många gånger jag sett ut som ett frågetecken, både när jag pratar med min brorsa eller i skolan. Folk verkar tro att jag är trög.

  • På vägen till skolan blir jag ofta överväldigad av ljuden och rörelserna omkring mig. Jag drar upp luvan för att skapa en barriär mot omvärlden. Väl i skolan känner jag mig ännu mer isolerad. Jag förstår inte hur mina klasskamrater så enkelt skämtar och pratar med varandra. Jag tycker att deras kroppsspråk och ansiktsuttryck är svåra att tolka. Skämtar han nu eller driver han bara med mig. Jag brukar för det mesta bara hänga med men hålla mig i bakgrunden. Jag tar typ aldrig någon plats.

    Under lektionerna kämpar jag för att kunna koncentrera mig. Lärarens röst blandas med ljudet från de andra eleverna och det blir ett enda brus i mitt huvud. Jag blir lätt distraherad av minsta ljud eller rörelse. Ibland stirrar jag på en punkt och förlorar mig i mina egna tankar, vilket gör att jag missar stora delar av lektionen. Men även när jag lyckas fokusera och hör vad läraren säger så blir det bara fler frågor i mitt huvud. Hur var det man skulle göra? Vadå “jämför”? Vad menar du med “vad är likheten mellan…”? Jag fattar men ändå inte. Det är frustrerande när saker känns oklart.

    Rasterna är de värsta. Jag vet inte var jag ska ta vägen, hur jag ska agera. Jag förstår inte de oskrivna reglerna i sociala sammanhang. Jag hamnar oftast i ett hörn med mina hörlurar och försöker blockera ut omvärlden. Jag observerar mina klasskamrater, men jag känner mig som en utomstående som ser in.

    När skoldagen är över känner jag mig fullständigt slut. Den ständiga ansträngningen att försöka anpassa mig och förstå vad som pågår runt omkring mig tar ut sin rätt. Hemma igen stänger jag mig inne i mitt rum och vänder mig till datorspelen – min fristad där jag kontrollerar världen och slipper de sociala kraven. Det är otroligt skönt att få umgås med mina vänner på lika villkor; När vi spelar har vi alla samma “regler” och oftast samma mål. Då känns det tydligt för mig vad jag förväntas göra.

    Jag äter oftast middag ensam på mitt rum. Familjemiddagar är för mycket för mig med alla ljud och rörelser. Mamma försöker prata med mig om min dag, men jag har svårt att uttrycka mig. Orden fastnar och känslorna är förvirrande och svåra att hantera.

    När jag lägger mig på kvällen är mina tankar fortfarande i full gång. Jag repeterar dagens händelser i mitt huvud, analyserar varje samtal och varje möte. Jag oroar mig för morgondagen, rädd att göra fel, rädd att aldrig passa in. “Vilken tur att jag har min dator” hinner jag tänka innan jag somnar.

Boka gratis bedömningssamtal

Boka ett gratis bedömningssamtal med en legitimerad psykolog för att se om en utredning kan vara aktuell för dig eller ditt barn. Tid inom 72h. Samtal via video, chatt eller telefon. Välj en tid som passar dig i kalendern.