ADHD och ADD

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och Attention Deficit Disorder (ADD) är så kallade neuropsykiatriska tillstånd som har fått ökad uppmärksamhet och förståelse under de senaste åren. Dessa funktionsvariationer påverkar vår förmåga att bibehålla uppmärksamhet, hantera och förstå känslor, styra beteenden och i fallet med ADHD, hantera impulsivitet och hyperaktivitet.

Vanliga symtom på ADHD / ADD

Det är viktigt att komma ihåg att ADHD/ADD-diagnoser endast kan säkerställas av kvalificerad hälso- och sjukvårdspersonal, men det finns vissa tecken och symtom som individer kan observera hos sig själva:

Uppmärksamhet

Man kan ha svårigheter att hålla fokus på uppgifter eller samtal i flera olika miljöer och sammanhang.

Hyperfokus

Många känner igen sig i att man har förmågan att vara extremt fokuserad på specifika intressen till den grad att man ignorerar allt annat runtomkring. Man kan vara otroligt duktig på exempelvis jobbet eller i skolan, men samtidigt ha svårt med relationer och/eller hushållsbestyr. Man kan även uppleva att intressen kommer och går och att man går in helhjärtat för det man intresserar sig för i stunden.

Organisering och minne

Man kan uppleva problem med att organisera uppgifter och ofta med vardagliga sysslor som att handla och städa.

Hyperaktivitet och impulsivitet (för ADHD)

Man kan ha ett till synes överdrivet behov av fysisk aktivitet eller känsla av inre rastlöshet och otålighet. Det är inte ovanligt att man fattar beslut impulsivt utan att tänka på konsekvenserna långsiktigt.

Kan ADHD / ADD märkas på andra sätt?

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) och ADD (Attention Deficit Disorder) är förknippade med en rad närliggande symtom och tillstånd. Det är också viktigt att förstå att uttrycken för ADHD kan variera mellan könen på grund av biologiska, psykologiska och sociala skillnader.

Närliggande Symtom och tillstånd kan vara:

Känsloreglering: Personer med ADHD kan ha svårigheter att reglera sina känslor, vilket kan leda till humörsvängningar, irritabilitet eller snabba utbrott präglade av ilska.

Sömnproblem: Många med ADHD upplever sömnproblem, som insomni eller avbruten sömn.

Andra psykiatriska tillstånd: Det är inte ovanligt med samtidiga psykiatriska tillstånd som ångest och depression, nästan som “skavsår” på den neuropsykiatriska funktionsvariationen.

Substansmissbruk: Tyvärr föreligger en statistiskt sett ökad risk för substansmissbruk och beroende, bland annat som ett sätt att hantera och “självmedicinera” för de besvär man har av sin ADHD.

Skillnader mellan könen

Diagnostisering

Kvinnor och flickor med ADHD är ofta underdiagnostiserade jämfört med män och pojkar. Detta beror delvis på att deras symtom kan vara mindre uppenbara eller anses vara mindre störande.

Symtom

Kvinnor tenderar att uppvisa fler symtom på ouppmärksamhet och nedstämdhet, medan män ofta visar mer externaliserade symtom som hyperaktivitet, ilska och utagerande.

Socialt

Kvinnor med ADHD kan uppleva större påverkan på deras sociala liv och relationer, delvis på grund av sociala normer och förväntningar.

Komorbida tillstånd

Kvinnor med ADHD har en högre frekvens av komorbida tillstånd som ångest och depression. Män har en högre benägenhet att uppvisa beteendeproblem och substansmissbruk.

Känsloliv

Kvinnor kan visa starkare tecken på svårigheter med att reglera känslor jämfört med män, vilket kan innebära en högre frekvens av humörsvängningar och känslomässig instabilitet.

Sammanfattningsvis är ADHD och ADD komplexa tillstånd med en mängd associerade symtom och tillstånd. Skillnaderna i hur ADHD uttrycks mellan könen understryker behovet av ett individualiserat och könsmedvetet tillvägagångssätt i diagnos och behandling.

Boka gratis bedömningssamtal

Boka ett gratis bedömningssamtal med en legitimerad psykolog för att se om en utredning kan vara aktuell för dig eller ditt barn. Tid inom 72h. Samtal via video, chatt eller telefon. Välj en tid som passar dig i kalendern.

Orsaker till ADHD / ADD

ADHD/ADD är ett komplex tillstånd som inte kan förklaras av en enskild orsak. Forskningen pekar på en kombination av genetiska, biologiska, och miljömässiga faktorer som bidrar till utvecklingen av ADHD. Några av de viktigaste faktorerna som forskare tror spelar en roll är:

  • ADHD har en stark genetisk komponent. Om en nära släkting, som en förälder eller syskon, har ADHD, ökar sannolikheten för att en person har drag av detta. Forskning har identifierat flera gener som kan vara involverade, men ingen enskild gen anses vara direkt orsak till ADHD.

  • Studier har visat att det finns skillnader i hjärnans struktur och funktion hos personer med ADHD. Dessa inkluderar förändringar i storlek och aktivitet i vissa delar av hjärnan, särskilt de som är involverade i uppmärksamhet, impulshantering och motorisk aktivitet.

  • Forskning tyder på att obalanser i vissa neurotransmittorer (kemikalier i hjärnan som överför signaler mellan nervceller) kan spela en roll i ADHD. Specifikt har nivåerna av dopamin och noradrenalin, två neurotransmittorer som påverkar uppmärksamhet och beteende, visats vara annorlunda hos personer med ADHD.

  • Vissa förhållanden under graviditeten och tidig barndom kan öka risken för ADHD. Dessa inkluderar rökning och alkoholkonsumtion under graviditeten, extrem prematuritet och låg födelsevikt, samt exponering för miljögifter som bly.

  • Medan psykologiska och sociala faktorer inte orsakar ADHD, kan de påverka hur graden av funktionsnedsättningen och hur den hanteras. Till exempel kan stress, familjedynamik och skolmiljön påverka graden av en persons symtom och hur väl de klarar av att hantera sina svårigheter.

Det är viktigt att komma ihåg att ADHD är komplext och ingen enskild faktor är helt ansvarig för att orsaka det. Forskningen fortsätter att utvecklas för att bättre förstå de underliggande orsakerna och hur man bäst kan stödja de som lever med ADHD.

Vad kan man göra själv?

Att hantera ADHD innebär ofta att kombinera olika strategier för att hantera både kärnsymtomen som uppmärksamhetsproblem, hyperaktivitet, och impulsivitet, samt de sekundära problem som kan uppstå, som låg självkänsla eller svårigheter i sociala relationer. Här är några tips och råd för att hantera ADHD:

    • DescriptiSkapa dagliga rutin, både hemma och i skolan/på jobbet. Försök att hålla dig till en regelbunden schema för måltider, arbete, och vila.

    • Använd scheman eller digitala kalendrar för att organisera dina uppgifter och påminna dig om viktiga händelser och deadlines.on text goes here

    • DescriptiSkapa dagliga rutin, både hemma och i skolan/på jobbet. Försök att hålla dig till en regelbunden schema för måltider, arbete, och vila.

    • Använd scheman eller digitala kalendrar för att organisera dina uppgifter och påminna dig om viktiga händelser och deadlines.on text goes here

    • Bryt ner större uppgifter i mindre, hanterbara steg. Ta gärna hjälp av smarta appar eller tips och råd från andra i samma situation.

    • Sätt realistiska deadlines och använd tidtagare eller alarm på mobilen för att hålla koll på hur lång tid aktiviteter tar.

    • Regelbunden fysisk aktivitet kan hjälpa till att minska hyperaktivitet, förbättra koncentrationen och öka sömnbehovet (bättre sömn).

    • Upprätthåll en hälsosam kost; Vissa personer med ADHD rapporterar förbättringar när de undviker vissa livsmedel och sockerrik mat.

    • Försök att hålla en regelbundenhet kring sömn och återhämtning.

    • Skapa en avkopplande rutin före sänggåendet för att hjälpa till att varva ner.

    • En del upplever att mindfulness eller meditation förbättrar förmågan till uppmärksamhet och kontantration samt minskar stress.

    • Andningsövningar och avslappningstekniker kan också vara till hjälp.

    • Lär dig att känna igen och hantera dina ADHD-symptom. Hur blir det för dig när du blir stressad? Hur märker du det?

    • Prioritera egentid och “självvård” och ge dig själv tillåtelse att ta pauser när det behövs. Det kan även vara bra att schemalägga pauser och tid för återhämtning.

    • Du är inte ensam; Engagera dig i grupper och nätverk med andra för att dela erfarenheter och för att lära av varandra.

    • Överväg att arbeta med en psykolog för att utveckla personliga strategier. Alla psykologer på Nova är erfarna av arbete inom neuropsykologi och specialiserade på människor med ADHD och Autism.

    • Kommunicera med arbetsgivare om dina behov; Vissa kan behöva anpassningar på arbetsplatsen.

    • Använd tekniska hjälpmedel och appar som kan underlätta koncentration, planering och organisering av arbetsuppgifter av alla slag.

    • Om du använder ADHD-medicin, se till att följa läkarens rekommendationer och diskutera eventuella biverkningar eller bekymmer med dem.

    • Så gott som alla med en diagnostiserad ADHD upplever att enbart en diagnos inte magiskt löser deras problem. Därför ingår alltid fortsatt kontakt med psykolog i minst 6 månader efter avslutad utredning hos Nova Psykiatri. Under denna period utarbetar du och psykologen en plan för hur du fortsättningsvis kan göra lämpliga beteendeförändringar kopplade till livsstil och just dina utmaningar i vardagen.

Kom ihåg att vad som fungerar för en person med ADHD kanske inte fungerar för en annan. Det är viktigt att hitta en balans och de strategier som bäst passar din unika situation. Vidare är det också viktigt att ha tålamod med dig själv och erkänna att hantera ADHD är en pågående process.

Fiktiva exempel på hur ADHD / ADD kan te sig

Vi träffar “Johannes”, 34 år gammal. Johannes beskriver flertalet svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och exekutiv funktion, både hemma och på jobbet.

Jag vaknar till ljudet av mitt tredje alarm efter att ha snoozat de två första. Tankarna börjar genast snurra i mitt huvud. "Vad ska jag ha på mig idag? Har jag något viktigt möte på jobbet?" Jag kämpar för att komma ur sängen, känslan av att vara överväldigad redan innan dagen börjat är bekant.

I badrummet tittar jag på tandborsten och inser att jag glömde köpa tandkräm igår. Jag muttrar en svordom och sköljer munnen med vatten istället. Frukosten blir ett snabbt äpple i handen, medan jag letar efter mina nycklar som jag naturligtvis lagt på ett annat ställe än vanligt.

  • På vägen till jobbet spelar jag musik för att lugna min rastlösa hjärna. Det hjälper lite, men mina tankar är fortfarande överallt. När jag väl når mitt skrivbord inser jag att jag glömde min laptop hemma. "Typiskt", tänker jag, och lånar en dator från kollegan bredvid.

    Att börja jobba är en utmaning. Jag öppnar en rapport jag behöver slutföra, men efter fem minuter finner jag mig själv stirrande ut genom fönstret, förlorad i en dagdröm. Mitt fokus bryts av en kollega som skämtar om något. Jag skrattar, men känner mig samtidigt stressad över att jag inte får något gjort.

    Lunchen blir en välkommen paus, men jag återvänder till kontoret med en känsla av ångest. Jag försöker koncentrera mig men distraheras av varje ljud och rörelse runt omkring mig. När jag äntligen når ett flow, är det dags att gå hem.

    På vägen hem bestämmer jag mig impulsivt för att svänga förbi affären. Jag går in för att köpa mjölk och kommer ut med en påse full av saker jag inte planerat att köpa. Hemma försöker jag laga mat, men slutar med halvfärdig pasta och en bränd sås eftersom jag glömde att ställa timern.

    Efter middagen står disken som ett berg. Jag börjar diska, men hittar snabbt mig själv distraherad av en intressant podcast. Jag inser att jag bara diskat hälften och resten får vänta. Jag sätter mig för att betala några räkningar, men hamnar istället framför en timme lång YouTube-video om mitt nuvarande specialintresse för cryptovalutor och Bitcoin.

    När jag går och lägger mig känner jag mig utmattad, men mitt sinne är fortfarande aktivt. Jag tänker på allt jag inte fick gjort idag och oroar mig för morgondagen. Trots tröttheten tar det tid innan jag somnar.

    Dagen är ofta en berg-och-dalbana av distraktioner, impulsiva beslut och en kämpande känsla av att inte riktigt passa in. Men det finns också stunder av kreativitet, plötsliga insikter och en förmåga att tänka utanför boxen som jag uppskattar hos mig själv. Det är nog därför jag ändå klarat mig ganska bra i arbetslivet hittills.

Vi träffar även “Anna", 14 år gammal. Anna upplever en ständig kamp med känslor, självkänsla och igångsättningssvårigheter.

Jag vaknar till ljudet av mitt alarm men jag stänger av det och drar täcket över huvudet. Jag vet att jag borde stiga upp, men jag känner mig redan trött och överväldigad av tanken på en ny skoldag. Efter att ha legat kvar i sängen i nästan en halvtimme reser jag mig slutligen ur sängen, irriterad på mig själv för att jag är sen.

Jag stirrar på min garderob, oförmögen att bestämma vad jag ska ha på mig. Varje val känns överväldigande. Till slut tar jag på mig första bästa tröja och jeans, men känner mig osäker och missnöjd med hur jag ser ut. "Varför kan jag inte bara vara som alla andra?" tänker jag.

Vid frukostbordet blir mamma och pappa irriterade för att jag är sen igen. Jag känner tårarna bränna bakom ögonlocken men sväljer dem. Jag vill inte gråta, inte inför dem. I skolan är det ännu värre. Allt känns för mycket – ljuden, människorna, läxorna jag glömde göra. Jag känner mig dum och värdelös.

På rasten försöker jag hålla mig för mig själv. Jag vill inte att mina vänner ska se hur frustrerad jag är. Men när en av dem frågar varför jag är så tyst, exploderar jag. Jag skäller ut vännen och gråter hejdlöst, och alla stirrar. Läraren tar mig åt sidan och försöker prata med mig, men jag kan inte sluta gråta. Jag hatar att jag inte kan kontrollera det.

  • Resten av skoldagen är som att gå genom en dimma. Jag kan inte koncentrera mig, och orden på tavlan verkar dansa framför mina ögon. När skolan äntligen är slut, känns det som att jag kan andas igen – men bara för en stund.

    Hemma försöker jag börja med mina läxor, men jag kan inte få mig själv att börja. Varje uppgift känns som ett berg att bestiga. Jag vet att jag borde göra dem, men jag kan inte få igång mig själv. Mamma säger att jag måste försöka hårdare, men hon förstår inte hur svårt det är.

    Kvällen blir inte bättre. Jag känner mig arg och ledsen om vartannat, och jag vet inte varför. Jag grälar med min lillebror över något dumt och känner mig sedan hemsk för det. Vid middagen är jag tyst, vilket gör mamma och pappa oroliga, men jag vill inte prata om det. Jag vill inte prata med någon nu för tiden, inte ens mina vänner trots att de försöker visa att de bryr sig. Jag finner liksom inte orden och blir frustrerad.

    När jag går och lägger mig, är mina tankar ett kaos. Jag tänker på allt jag gjorde fel idag och oroar mig för morgondagen. Jag önskar att jag kunde vara som alla andra. Det tar lång tid att somna, och när jag till slut gör det, är det utan att känna mig mer tillfreds.

Boka gratis bedömningssamtal

Boka ett gratis bedömningssamtal med en legitimerad psykolog för att se om en utredning kan vara aktuell för dig eller ditt barn. Tid inom 72h. Samtal via video, chatt eller telefon. Välj en tid som passar dig i kalendern.