Webbinarier och föreläsningar

Nova Psykiatri bjuder regelbundet in några av Nordens ledande forskare inom ADHD och autism för att dela med sig av det senaste kunskapsläget. Kostnadsfritt och öppet, för vårdpersonal, skolpersonal, patienter och anhöriga.

Forskningen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar går snabbt framåt, men det tar lång tid innan den når fram till den som sitter i klassrummet, i väntrummet eller vid köksbordet. Genom att låta forskarna själva berätta, och genom att spela in och lägga ut allt fritt, kortar vi den vägen.

Samma kunskap ligger till grund för hur vi själva arbetar. Våra utredningar och behandlingar bygger på aktuell forskning och Socialstyrelsens riktlinjer.

Punkterna vid varje föreläsning nedan är våra sammanfattningar av vad respektive föreläsare tog upp, inte citat. Vill du ta del av resonemangen och källorna i sin helhet finns hela inspelningen i anslutning till varje sammanfattning.

Nova-dagen 2025

Vår kunskapsdag för vårdpersonal samlade deltagare på plats i Stockholm och digitalt för en eftermiddag om ADHD och autism, med tre av Sveriges mest erfarna forskare på området.

Nova-dagen 2025 2 tim 41 min
Sven Bölte
Professor i barn- och ungdomspsykiatrisk vetenskap, Karolinska Institutet. Föreståndare för KIND.

Ett fält i förändring

Sammanfattning av föreläsningen

  • Ökningen av NPF-diagnoser har många samverkande förklaringar snarare än en enda: ökad kunskap om flickor och kvinnor, högre krav i samhället på just de funktioner som är nedsatta, minskad stigmatisering och brist på stöd med låg tröskel.
  • Funktionsnedsättning och psykisk ohälsa är två olika saker. Inget i de diagnostiska kriterierna för autism säger att en autistisk person måste må dåligt.
  • Psykiatrin behöver bli lika bra på att kartlägga styrkor, resurser och miljöfaktorer som den är på att kartlägga symtom. Målet bör vara agens, att människor får makt över sina egna liv.
  • Debatten om köer riskerar att skymma den viktigare frågan: vad som händer efter utredningen. Familjer har ofta ett trettiotal vårdkontakter att hålla ihop själva.
  • Vägen framåt är ett mer funktionsbaserat arbetssätt. Bölte och hans forskargrupp har brutit ned WHO:s ICF till ett hanterbart urval för autism och ADHD, som underlag för individuella mål i stället för enbart ett diagnosbesked.
Martin Forster
Legitimerad psykolog, docent i psykologi och forskare vid Karolinska Institutet.

Fungerar föräldrastöd när barnet har NPF?

Sammanfattning av föreläsningen

  • Ja. Effektstorlekarna för beteendebaserat föräldrastöd är ungefär desamma oavsett om barnet har en diagnos eller inte.
  • Tvivlet bottnar ofta i hur vi förklarar beteendet. Föräldrar och lärare till barn med NPF tenderar att förklara problem med inre, stabila orsaker hos barnet, och samtidigt förklara barnets framgångar med tur eller yttre omständigheter.
  • I en sammanställning av vilka delar av insatserna som gör skillnad var psykoedukation den enda komponent som drog åt fel håll, och minskade tillsägelser den som tydligast drog åt rätt håll. Att förstå diagnosen räcker inte, det behövs konkreta verktyg.
  • Föräldrarnas eget mående är ett resultat i sig, med stor effekt på föräldrastress och tydlig effekt på upplevd föräldrakompetens.
  • Evidens räcker inte om ingen vill använda metoden. Ett av världens mest välstuderade föräldrastödsprogram spreds till varenda kommun i Danmark och används i dag av i princip ingen, eftersom materialet inte gick att arbeta med.
Elisabeth Nilsson Jobs, legitimerad psykolog, specialist i klinisk psykologi och fil.dr vid KIND, Karolinska Institutet, föreläste också under dagen om autism ur ett utvecklingsperspektiv. Hennes pass spelades inte in och finns därför inte med i inspelningen ovan.

Tidigare webbinarier

Alla inspelningar är fria att se när du vill, utan anmälan.

ADHD-medicinering och behandlingsinsatser 1 tim 9 min

ADHD-medicinering och behandlingsinsatser

Mats Johnson
Överläkare i barnneuropsykiatri, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och docent vid Gillbergcentrum, Göteborgs universitet. Huvudansvarig eller prövare i ett tiotal internationella multicenterstudier om ADHD-läkemedel.

Samma föreläsning hölls vid två tillfällen, ett för kliniker och yrkesverksamma och ett för dig med ADHD, anhöriga och andra intresserade. Välj den version som passar dig.

Sammanfattning av föreläsningen

  • Medicinering ska vara en del av ett paket, inte hela behandlingen. Den stora MTA-studien visade att kombinationen läkemedel och beteendeinriktade insatser gav bäst resultat, och det är grunden för att riktlinjerna förordar multimodal behandling.
  • Samsjuklighet är regel snarare än undantag, och det bör styra både utredning och uppföljning.
  • Autism är inget hinder för ADHD-medicinering. En svensk studie på över 300 barn visade likartad effekt och biverkningsprofil med och utan autism.
  • Val av preparat styrs av effekt, duration och biverkningsprofil, och dosen titreras individuellt. Två av preparaten har full effekt först efter en till tre månader.
  • Uppföljningen är själva säkerhetsmekanismen. Svenska registerstudier visar minskad risk för bland annat skolsvårigheter, olyckshändelser och missbruk vid behandlad ADHD.
Konflikter i skolsammanhang för elever med NPF 1 tim 8 min

Konflikter i skolan för elever med NPF

Martin Forster
Legitimerad psykolog, docent i psykologi och forskare vid Karolinska Institutet.

Sammanfattning av föreläsningen

  • Elever som ofta stör blir tillsagda i 46 procent av tillfällena, mot 16 procent för övriga elever, och fortsätter efter tillsägelsen i 74 procent av fallen mot 1 procent. Sammantaget ungefär 18 gånger mer negativ uppmärksamhet under en skoldag.
  • Att bryta den obalansen är den enskilt mest verksamma komponenten i skolinsatser.
  • Validering i tre steg, lyssna, spegla tillbaka och först därefter bekräfta känslan, är det mest effektiva sättet att hjälpa en elev att reglera starka känslor. Effekten går att mäta även fysiologiskt.
  • Lågaffektivt bemötande handlar om mimik, rörelser och röstläge, inte om att sluta sätta gränser.
  • Skolan sänker oftare kraven än ger eleven verktyg. Nyare forskning talar för att det senare ger mer, särskilt när insatsen anpassas efter den enskilda eleven.
Konflikter i familjer med NPF 1 tim 4 min

Konflikter i familjer med NPF

Martin Forster
Legitimerad psykolog, docent i psykologi och forskare vid Karolinska Institutet.

Sammanfattning av föreläsningen

  • Vilka glasögon en förälder har avgör vad som går att förändra. Ser man utbrottet som orsakat av barnets diagnos blir man blind för omständigheterna runt omkring.
  • Diagnosen hjälper omgivningen att sluta tolka beteendet som illvilja, men kan samtidigt förstärka bilden av att inget går att påverka.
  • Information om diagnosen räcker inte. Insatser som till stor del består av psykoedukation fungerar sämre än insatser som ger konkreta verktyg.
  • Validering av känslor är grundverktyget. För barn med ADHD eller autism, som har svårare att reglera känslor på egen hand, blir omgivningens bekräftelse extra avgörande. Det är också så barnet lär sig att reglera själv.
  • Gemensam problemlösning innebär att bekräfta känslorna först, låta barnet komma med förslag och bestämma lösningen tillsammans. Varje konflikt blir då ett tillfälle att lära.

Missa inte nästa gång

Vi arrangerar nya webbinarier och en ny Nova-dag löpande. Prenumerera på vår YouTube-kanal, så får du en notis när nästa inspelning läggs upp.