Autism och samsjuklighet

Samsjuklighet vid autism

Vissa kombinationer av diagnoser är mer vanliga än andra. När en person har två sjukdomsdiagnoser samtidigt kallas detta för samsjuklighet. Det är vanligt att personer med autism även har t.ex. ADHD, ångest, depression, sömnstörningar eller ätstörning. Detta innebär att personer med autism har större risk att utveckla dessa tillstånd. Samsjuklighet kan innebära svårare symtom, en högre funktionsnedsättning och en lägre livskvalitet. Samsjuklighet kan leda till ökad stress, kognitiv och emotionell överbelastning och försvåra anpassningar och kravhantering. Det kan vara svårare att ställa diagnos - tilläggsdiagnoser kan missas eller feltolkas. T ex kan depression tolkas som “en del av autismen”, ätstörning kan missas då det ses som selektivt ätande och en del av symtombilden vid autism. Detta kan innebära att personer inte får hjälp i tid. Det är enligt Socialstyrelsen vanligt att ADHD-diagnos eller andra psykiatriska diagnoser ställs före autismdiagnos och det är viktigt att ställa diagnos tidigt för att snabbt kunna sätta in stöd och åtgärder. Vid samsjuklighet kan en behandling ta längre tid och vara mer påfrestande - det krävs ofta ett individuellt anpassat tillvägagångssätt och kontinuerligt stöd och uppföljning.

Vilken samsjuklighet är vanlig vid autism?

Vanlig samsjuklighet vid autism är:

• ADHD 
• Ångestsyndrom såsom tvångssyndrom, generaliserat ångestsyndrom (GAD) eller social fobi 
• Depression 
• Sömnstörning 
• Ätstörning - särskilt Anorexia Nervosa

Samsjuklighet kan innebära svårigheter med att olika symtom “krockar” med varandra – t ex kan behovet av struktur och rutiner hos autism krocka med bristande uppmärksamhet och rastlöshet hos ADHD. Denna kan vara både frustrerande och förvirrande. För dig som är närstående eller själv autistisk kan det vara hjälpsamt att förstå hela bilden. Många får inte rätt hjälp förrän flera delar har utretts.

Varför är det viktigt att förstå samsjuklighet?

Att upptäcka samsjuklighet tidigt kan vara avgörande för välmående och fungerande stöd. Det kan hjälpa dig att:

• Få mer träffsäkra behandlingsinsatser 
• Förstå varför vissa svårigheter inte lindras trots insatser 
• Skapa en mer nyanserad bild av ditt barns eller din egen situation

Varför är samsjuklighet vid autism så vanligt?

Att personer med autism ofta även har samsjuklighet är tydligt i både forskning och klinisk erfarenhet. Det är inte en slump – utan ett resultat av flera faktorer som samverkar över tid.

Biologisk sårbarhet och stressystem som reagerar starkare

Många med autism har ett nervsystem som är känsligare för intryck och förändring. Det innebär:

• Svårare att hantera vardagsstress 
• Mer påslag vid sociala eller oväntade situationer 
• Mindre återhämtning vid överbelastning

Detta kan leda till överdriven oro (ångest) eller nedstämdhet (depression) – särskilt om omgivningen inte anpassas. Det kan också leda till svårighet att komma till ro nattetid och bidra till utveckling av sömnstörning. Ett känsligt nervsystem ökar också risken för ätstörning. Läs mer om autism och ätstörning samt sömnproblem.

Upplevelsen av att inte passa in

Många autistiska personer beskriver en känsla av att “vara utanför” från tidig ålder. Det kan bero på:

• Svårigheter att förstå sociala koder 
• Missförstånd eller mobbning 
• Att behöva maskera sig för att passa in

Socialt utanförskap och upprepad anpassning utan förståelse leder ofta till inre stress, låg självkänsla och i förlängningen depression. Att isolera sig från omvärlden kan på kort sikt skapa lättnad och lugn men på längre sikt leder det till mindre positiva upplevelser och en ökad risk för depression.

Maskering – särskilt hos flickor och kvinnor

Att försöka anpassa sig till en neurotypisk värld genom att dölja sina autistiska drag kräver mycket energi. Detta kallas “maskering” och kan leda till:

• Kronisk trötthet 
• Ökad ångest 
• Svårt att känna sig “sig själv” i sociala situationer

Maskering är också kopplat till så kallad “autistisk utbrändhet”- en form av utmattning som specifikt drabbar autistiska personer. Maskering är en stark riskfaktor för psykisk ohälsa och kan dessutom göra att autism upptäcks sent - något som är vanligt hos kvinnor och flickor.

Hur vet jag vad som är vad?

Samsjuklighet märks inte alltid direkt. Vissa svårigheter blir tydligare med åldern och förändringar i livssituation som skolstart, flytta hemifrån eller börja arbeta eller byta arbete. när barnet växer, börjar skolan eller ställs inför nya krav.

En utredning hos Nova Psykiatri kan hjälpa dig eller ditt barn att särskilja mellan Autism, ADHD och andra psykiatriska diagnoser.