ADHD och psykisk ohälsa

ADHD och samsjuklighet - hur hänger det ihop?

ADHD  är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar hjärnans förmåga att reglera uppmärksamhet, impulser och aktivitetsnivå. Dessa svårigheter kan leda till stress, låg självkänsla och känslomässig instabilitet  – faktorer som i sin tur ökar risken för psykisk ohälsa. 

Många beskriver att vardagsutmaningarna – exempelvis att komma i tid, hålla ordning eller fullfölja projekt – leder till återkommande känslor av misslyckande. Med tiden kan detta skapa en ond cirkel där självkänslan sjunker och psykiska symtom ökar. För vissa leder det till att de undviker sociala situationer eller arbetsuppgifter, vilket ytterligare förstärker isolering och ångest. 

Möjliga orsaker till sambandet 

• Biologiska faktorer: ADHD och många psykiska sjukdomar delar genetiska riskfaktorer. 

• Psykologiska faktorer: Ständig kamp med vardagskrav kan leda till nedstämdhet och oro. 

• Sociala faktorer: Missförstånd, konflikter och prestationskrav kan förvärra symtom och skapa isolering. 

Det är viktigt att förstå att dessa faktorer sällan verkar isolerat – de förstärker ofta varandra och kan påskynda utvecklingen av psykisk ohälsa hos personer med ADHD . 

Vanlig psykisk ohälsa vid ADHD

Personer med ADHD  löper större risk att utveckla psykiska tillstånd jämfört med befolkningen i stort. 

Ångesttillstånd 

Det finns flera tillstånd som kan samexistera med ADHD .  

• Generaliserat ångestsyndrom 

• Social ångest 

• Panikångest 

Ångest kan förstärkas av svårigheter att organisera, komma ihåg uppgifter och hantera deadlines. Vardagsstress kan då bli överväldigande och trigga undvikandebeteenden som i längden minskar livskvaliteten. 

Depression 

• Nedstämdhet och brist på energi 

• Minskad motivation 

• Negativa tankemönster 

Depression kan utvecklas när ADHD-symtom  gör det svårt att uppnå mål och relationer påverkas negativt. Många beskriver att den ständiga ansträngningen för att “fungera normalt” leder till mental utmattning och känslor av hopplöshet. 

Bipolär sjukdom 

Forskning visar att det finns en viss överrepresentation av bipolär sjukdom  bland personer med ADHD. Skillnaden ligger i symtomens mönster och varaktighet, vilket gör korrekt diagnos viktig. 

Missbruk och beroende 

Svårigheter med impulskontroll och självreglering kan öka risken för alkohol- och drogmissbruk , särskilt vid samtidig psykisk ohälsa. För vissa fungerar droger eller alkohol som en form av självmedicinering, men detta leder ofta till förvärrade symtom och fler problem på sikt. 

Samsjuklighet – när flera tillstånd förekommer samtidigt 

Att ha både ADHD och annan psykisk ohälsa kallas samsjuklighet  (komorbiditet). Detta är mycket vanligt och kan påverka både behandling och prognos. 

Exempel på vanliga samsjukligheter 

• ADHD och ångestsyndrom – kan göra att undvikandebeteenden ökar och koncentrationen försämras. 

• ADHD och depression – symtomen kan överlappa och maskera varandra. 

• ADHD och autism – gemensamma svårigheter inom socialt samspel och flexibilitet. 

• ADHD och missbruk – självmedicinering med alkohol eller droger kan förvärra symtomen. 

Samsjuklighet/komorbiditet vid ADHD  kräver ofta att båda tillstånden behandlas parallellt. Om endast det ena behandlas riskerar symtomen från det andra att fortsätta påverka funktionsförmågan och försämra livskvaliteten. 

Konsekvenser av obehandlad psykisk ohälsa vid ADHD 

Om ADHD och psykisk ohälsa inte behandlas samtidigt kan symtomen förstärka varandra. Det kan leda till: 

• Försämrad livskvalitet 

• Problem i arbete och studier 

• Ökade konflikter i relationer 

• Förhöjd risk för självmordsproblematik 

På lång sikt kan detta även påverka fysisk hälsa genom exempelvis sömnproblem, högt blodtryck och ökad risk för livsstilssjukdomar. 

Vad är viktigt att tänka på? 

Det finns flera aspekter att ta hänsyn till vad gäller ADHD  och samsjuklighet .  

1. Helhetsperspektiv i utredning och behandling 

En noggrann utredning som beaktar både ADHD  och eventuell psykisk ohälsa är avgörande. Detta innebär att professionen kartlägger symtom, livssituation, styrkor och hinder för att skapa en heltäckande behandlingsplan. 

2. Individanpassade behandlingsstrategier 

Flera olika typer av behandlingar kan vara aktuella vid ADHD . 

• Psykologisk behandling (t.ex. KBT för ADHD och ångest) 

• Medicinsk behandling  (ADHD-läkemedel och eventuellt medicin mot annan psykisk ohälsa) 

• Stödinsatser i skola, arbete och hemmet 

Kombinationen av läkemedel och psykologisk behandling har i många fall visat bäst effekt, särskilt när samsjuklighet finns. 

3. Kontinuerlig uppföljning 

Eftersom psykisk ohälsa kan variera över tid är det viktigt att följa upp behandlingsplanen regelbundet och vid behov justera den. 

Varför det är viktigt att söka hjälp 

Att leva med både ADHD  och psykisk ohälsa kan vara påfrestande, men rätt stöd kan göra stor skillnad. Tidig behandling kan: 

• Minska symtom och förbättra funktionsnivån 

• Minska risken för långvariga psykiska problem 

• Ge bättre livskvalitet och stärka relationer 

Dessutom kan tidig insats minska risken för sekundära problem, som missbruk eller social isolering. Att våga be om hjälp är därför ett avgörande steg mot återhämtning. 

Sammanfattning – vägen mot bättre psykisk hälsa vid ADHD 

ADHD  är ofta kopplat till psykisk ohälsa som ångest, depression och missbruk. Samsjuklighet  är vanligt och kräver en helhetsinriktad behandling. Genom att söka hjälp tidigt ökar chanserna att må bättre och hantera vardagen effektivt.