NPF och ätstörningar

ADHD och ätstörningar

De vanligaste ätstörningarna hos personer med ADHD är bulimi eller hetsätningsstörning (BED). Studier visar att över 20% av alla med bulimi även har en ADHD-diagnos, och risken att utveckla bulimi är ungefär 3,5 gånger högre för personer med ADHD jämfört med de utan ADHD. För BED uppskattar man att över 20% också har ADHD, och risken för att utveckla BED är cirka 5,5 gånger högre för personer med ADHD än för de utan diagnosen. Bulimi kännetecknas av hetsätning och kompensatoriska beteenden, och precis som vid många andra ätstörningar är personer med bulimi ofta starkt fokuserade på vikt och kroppsform. Vanligtvis är en person med bulimi ungefär normalviktig. BED kännetecknas också av hetsätningsepisoder, men saknar de kompensatoriska beteendena som är typiska för bulimi. Även om en person med BED kan vara fixerad vid sin vikt och kroppsform, är detta ofta mindre framträdande än vid bulimi. Personer med BED är ofta normal- eller överviktiga. Hetsätning innebär att man konsumerar stora mängder mat på kort tid och upplever en känsla av att tappa kontrollen över sitt ätande. Dessa episoder sker oftast när personen är ensam, och det är inte ovanligt att “förbjudna” livsmedel är de som hetsäts på. För personer med bulimi leder hetsätning ofta till kompensatoriska handlingar som att försöka kräkas, använda laxermedel eller träna överdrivet mycket. Efter en hetsätning är det också vanligt att kompensera genom att svälta sig, vilket kan leda till ytterligare hetsätningsepisoder och vidmakthålla ätstörningen. Både bulimi och BED medför ofta mycket skam, vilket gör att många försöker dölja sitt beteende för omvärlden.

Anledningar bakom samsjuklighet mellan ADHD och ätstörningar

Det är inte helt klarlagt varför samsjuklighet mellan ADHD och ätstörningar är så vanligt, men forskning visar att det finns liknande neurologiska avvikelser vid både ADHD och bulimi/BED. En teori är att vissa av de mekanismer som orsakar ADHD-symtom också kan bidra till utvecklingen av bulimi och BED. Man tror också att personer med ADHD har ett mycket aktivt belöningssystem, där mat kan fungera som ett snabbt sätt att få en dopaminutsöndring. Hetsätning kan därför vara ett sätt att uppnå denna dopaminkick. Eftersom personer med ADHD ofta har svårigheter med impulskontroll, kan de ha svårare att stå emot impulser att hetsäta. Dessutom har personer med ADHD ofta utmaningar med att reglera sina känslor. En teori är att hetsätning kan fungera som ett sätt att hantera eller dämpa negativa känslor.

Behandling av ätstörningar vid ADHD

Forskning har visat att centralstimulerande läkemedel, den vanligaste behandlingen för ADHD, även har haft god effekt på behandling av bulimi och hetsätningsstörning. Medicineringen har visat sig minska frekvensen av hetsätning och förbättra det psykiska välmåendet. Detta tros bero på att samma hjärnmekanismer ligger bakom både ADHD och vissa ätstörningar. Den terapi som visat bäst effekt på ätstörningar är förstärkt kognitiv beteendeterapi (KBT-E). I KBT-E arbetar man med att förändra beteenden och tankemönster som vidmakthåller ätstörningen, till exempel genom att föra dagbok över matintag och tankar kring ätande. Terapin innebär även att man arbetar aktivt med sin ätstörning utanför terapirummet, ofta i form av hemläxor. Detta kan vara utmanande för personer med ADHD, och därför är det viktigt att tillsammans med behandlaren anpassa terapin så att den passar ens individuella behov.

Sammanfattningsvis

ADHD och ätstörning är en vanlig samsjuklighet. De vanligaste typerna av ätstörning vid ADHD är bulimi och hetsätningsstörning (BED). Både bulimi och BED är ätstörningar som karaktäriseras av att man äter extrema mängder mat under kort tid, med eller utan kompensation. Båda kan behandlas med KBT-E, och centralstimulantia har visat sig ha en god effekt. Vill du läsa om autism och ätstörningar kan du göra det här.