ADHD hos äldre

ADHD hos äldre: en ofta förbisedd verklighet 

Många äldre personer får diagnosen ADHD först sent i livet – ibland efter pensionen. Symtomen kan ha funnits sedan barndomen men förbisetts eller tolkats som något annat. Enligt Nationella vård- och insatsprogrammen har färre än hälften av de äldre med ADHD-diagnos fått behandling vilket visar att medvetenheten behöver öka. Andel diagnosticerade hos äldre är också låg vilket förmodligen tyder på underdiagnostisering. Den här artikeln ger dig kunskap om hur ADHD yttrar sig hos äldre, varför diagnosen kan upptäckas sent och hur en utredning anpassas. 

Vad är ADHD hos äldre? 

ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar uppmärksamhet, impulskontroll och aktivitetsreglering. Hos äldre vuxna märks ADHD ofta på andra sätt än hos barn. Detta beror på flera saker – i takt med stigande ålder förändras hjärnans funktion naturligt vilket påverkar hur ADHD uttrycker sig.  

• Hyperaktiviteten minskar ofta och ersätts av inre rastlöshet – äldre personer med ADHD kan alltså verka lugna utåt men uppleva stark stress eller frustration inombords.  

• Impulsiviteten blir ofta mer reflekterad eller socialt filtrerad. Förmågan att kompensera med livserfarenhet och rutiner ökar – men inte alltid tillräckligt.  

• En person kan också utveckla strategier, medvetet eller omedvetet, för att hantera sina svårigheter såsom strukturerade rutiner, höga krav på sig själv och överkompensation. Det kan också handla om att man valt ett yrke eller en livsstil där symtom fungerar eller döljs eller att man helt enkelt försöker undvika situationer och sammanhang som är påfrestande.  

• I tillägg förändras sociala förväntningar i takt med stigande ålder - barns beteende observeras och bedöms i skolmiljö med tydliga normer. Hos vuxna – särskilt äldre – kan symtomen passera obemärkta – man förväntas vara mer glömsk med åldern, oorganiserade personer ses som disträa, excentriska eller glömska – inte nödvändigtvis som i behov av hjälp.  

• Kvinnor har ofta lärt sig att maskera sina svårigheter genom anpassning. 

Vanliga ADHD-symtom hos äldre kan vara: 

• Svårigheter med planering, organisering och att komma igång. Svårigheter med att automatisera uppgifter kan göra att förändring och oförutsägbarheter upplevs överväldigande 

• Glömska, särskilt vid flera steg i en uppgift 

• Mental rastlöshet och känsla av inre stress. Detta kan ta sig uttryck i snabbt och överdrivet tal och samtal som tycks omständliga.  

• Känslomässig sårbarhet och snabba skiftningar i humör 

Många har i årtionden försökt ”kompensera” för sina svårigheter – ofta på bekostnad av sin egen ork och självkänsla. Äldre med ADHD har också somatisk sjukdom i högre utsträckning såsom astma, migrän och diabetes och kämpar med fler hälsoproblem såsom övervikt, rökning, missbruk eller ohälsosamma matvanor.  

Varför upptäcks ADHD först i senare ålder? 

ADHD fanns inte som begrepp när dessa personer var barn 

Många som idag är 60+ växte upp under en tid då ADHD inte var en etablerad diagnos, särskilt inte för flickor. Det gör att symtomen ofta tolkades som: 

• Dålig uppfostran eller disciplinbrist, ”lat” 

• Personlighetsdrag som ”tankspridd”, ”orolig själ” eller ”lite rörig” 

• Psykisk ohälsa som depression eller ångest 

ADHD hos äldre kvinnor 

Kvinnor är särskilt underdiagnostiserade. Deras symtom är ofta mindre utåtagerande, vilket gör att de lättare förbises. Istället utvecklar många strategier för att passa in och vara duktiga – tills energin tar slut. 

När hög begåvning döljer svårigheter 

Personer med hög kognitiv förmåga kan länge prestera bra trots underliggande ADHD. Med åren kan de dock märka att: 

• Det blir svårare att hålla ihop livet utan struktur 

• Livsförändringar (t.ex. pension, skilsmässa) får symtomen att bli tydligare.  

• Energin inte längre räcker för att ”skärpa sig” 

Ändrade livsomständigheter 

Struktur och rutin kan försvinna i livet vid stora förändringar såsom att gå i pension eller när ens stöttande partner lämnar eller dör. En arbetsplats tillhandahåller ofta struktur och rutiner vilket kan underlätta för en person med ADHD fram till pension. Äldre med ADHD kan ha svårt att strukturera tillvaron utan stöd från omgivningen. Detta kan göra att tidigare dolda ADHD-problem blir uppenbara eller att tidigare upplevda symtom förstärks. Sent diagnostiserad ADHD kan då förekomma.  

ADHD förväxlas ofta med andra svårigheter 

Hos äldre vuxna misstolkas ADHD ofta som: 

• Kognitiv svikt eller begynnande demens 

• Depression eller ångest 

• Utmattningssyndrom 

• ”Ålderskris”, livsstress eller reaktion på livsförändringar 

Detta gör att många söker hjälp för ”fel” problem, och först senare – om alls – får rätt diagnos. Utan korrekt diagnos riskerar många att få fel behandling eller inget stöd alls. 

Så går en ADHD-utredning till hos äldre 

Vid ADHD-utredning av en äldre person behöver både metoder och tolkningar anpassas för att ta hänsyn till livsloppet, biologiska förändringar och eventuell brist på historisk dokumentation. De viktigaste anpassningarna handlar om: 

• Livsperspektiv snarare än barndomsfokus där fokus är på en livslång problematik och intervjun omfattar viktiga perioder i livet: skolgång, arbetsliv, relationer och livskriser där utredaren letar efter ”röda trådar” snarare än formella diagnoser bakåt i tiden.  

• I tillägg kan alternativa källor behöva eftersökas för att få information från barndomen. Är föräldrar inte i livet kan anhörigintervju ske med syskon, barn, partner eller nära vänner. Även skolbetyg, gamla journaler eller intyg kan användas. Målet är att påvisa att symtomen funnits sedan ung ålder, även om exakta detaljer saknas.  

• Testresultat tolkas med hänsyn till åldersrelaterade förändringar i arbetsminne, processhastighet och uppmärksamhet och testresultat jämförs med normer för äldre åldersgrupper.  

• Kompenserande strategier kartläggs som kan maskera symtomen – t ex användandet av listor, rutiner, påminnelser. Val av jobb eller livssituation med låg exekutiv belastning eller överkompensation med kontrollbehov eller prestationsfokus. Utredningen utforskar hur mycket ansträngning som krävs för att få vardagen att fungera – inte bara om den ser fungerande ut.  

• Hos äldre finns ofta samsjuklighet som depression, ångest, kognitiv svikt och somatiska sjukdomar eller läkemedelsbiverkningar. En korrekt ADHD-diagnos kräver att utredaren kan skilja ut vad som hör till vad, och hur de olika tillstånden samspelar. 

ADHD hos äldre – det är aldrig för sent 

ADHD påverkar livet oavsett ålder, men rätt diagnos kan ge en ny förståelse för varför livet varit som det varit – och hur det kan bli bättre. 

Att få diagnos i vuxen ålder är ingen misslyckad start, utan en ny möjlighet till balans, insikt och självmedkänsla. En utredning som utmynnar i en sent diagnosticerad ADHD kan öppna upp för behandling, medicinering och verktyg för att klara av vardagen bättre.